Projektbeskrivning

Kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex och dess betydelse för social och ekonomisk historia

Som vedertaget mått på inflation är konsumentprisindex (KPI) både politiskt laddat och en central variabel i ekonomisk forskning. KPI mäter priserna i en varukorg vars innehåll ständigt förändras. För varje ny konsumtionsvara på marknaden, måste statistikerna kalkylera hur mycket bättre eller sämre den är, jämfört med tidigare varianter. Det kan handla om förändrat näringsinnehåll i mat, snabbare datorer, bekvämare skor, eller för den delen försämrad postgång. Vissa former av konsumtion blir särskilt svåra för prisstatistikerna att bedöma. Hur jämför man priset på en cd-skiva med priset på ett Spotify-abonnemang, eller priset på psykoanalys med priset på psykofarmaka? Ändå måste det i slutändan göras för att räkna fram en siffra på inflationen, som får stort samhällsekonomiskt genomslag och påverkar vår historiska förståelse av hur levnadsstandarden utvecklats.

Kritiken mot index som KPI är redan omfattande och kommer från flera håll. Det finns gott om exempel på ekonomer som hävdar att den officiella statistiken antingen över- eller underskattar inflationen. Under 1940-talet krävde fackföreningar att större hänsyn togs i beräkningarna till kvalitetsförsämringar i varorna, för att motivera löneökningar. Under 1990-talet ivrade den av USA:s regering tillsatta Boskin-kommissionen för användningen av ”hedoniska” mått för att fånga in de tekniska kvalitetsförbättringar man antog följde med den digitala tekniken. Kritiker menar att följden av det ”Boskin-paradigm” som då etablerades har blivit nedräkning av inflationen och därmed även av exempelvis pensionsnivåerna.

Vårt projekt syftar bland annat till att skriva en social och politisk historia om kontroverserna bakom dessa kvalitetsvärderingar. En utgångspunkt är att prisstatistik ofrånkomligen är en selektiv verksamhet, där man vid olika tidpunkt har riktat intresset mot vissa slags kvaliteter i vissa slags varor. Därigenom bidrar projektet både till bilden av det svenska konsumtionssamhällets historia och till förståelsen av statistikproduktionens politiska betydelse. Ett andra syfte är att fördjupa den källkritiska reflektionen inom ekonomisk-historisk forskning, givet att KPI i praktiken rutinmässigt används som en källa.

För att konkretisera dessa frågor, rymmer projektet dessutom två specialstudier av hur kvalitetsförändring kan bedömas inom två områden där förändrade konsumtionsmönster väcker särskilda frågor: digitalisering och medikalisering. I det ena fallet väcks exempelvis frågor om hur KPI hanterar de fall där nättjänster börjar erbjudas gratis och priset alltså minskar oändligt mycket, till noll – men också om hur reklam och övervakning kan räknas in i ekvationen såsom negativa kvaliteter. Den andra specialstudier riktar inte minst in sig på gränstrakten mellan läkemedel och droger, där det inte är självklart vad som är den sökta nyttan i en viss produkt.

Det visar sig ha största betydelse inte bara på marknaden, utan även för prisstatistiken, hur nya produkter klassificeras i förhållande till det redan kända. Vilka produktkvaliteter som väljs ut för mätning påverkar i slutändan bilden av vart samhällsekonomin är på väg. Projektets utgångspunkt är att dessa frågor förtjänar att diskuteras mer såväl i forskarsamhället som i den bredare offentligheten.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (2018-01052) och bedrivs vid Stockholms universitet (Institutionen för ekonomisk historiska och internationella relationer) under tre år, med start den 1 augusti 2019.